Brev från en "manager"

Styckmördaren Anders Carlssons namnteckning på ett brev, daterat 1987-10-11.

MAGNUS:

Den senaste tiden har jag gått igenom en hel drös av saker. Affischer, artiklar, kvitton backstage-pass, kontrakt och inte minst foton. Alltihop ger en genuin glädje i hela kroppen.

    Andra saker är inte fullt lika skojiga. Men när man skriver en bok, kan man också bli tvungen att berätta om sånt som mamma helst inte vill känna till.

 

För några dagar sedan hittade jag några gamla brev från Anders Carlsson – en man som erbjöd sig att bli vår så kallade manager. Vad vi inte visste var att hans enda syfte var att få styckmörda unga rockmusiker. Han hade kontakt med åtskilliga band under den här perioden.

    I mitten av juni 1987, hade Yale Bate ett möte med honom. Naturligtvis var vi inte ens i närheten av att ana hans avsikter, men mötet ledde till att vi inte ville ha med honom att göra. Jag minns tydligt hur han bland annat sa att han gillade låten Turbo Lover med Judas Priest, men att han samtidigt hade svårt för sångaren Rob Halford – med motiveringen att denne var ”jävligt bögig”. Det var onekligen ett ganska märkligt uttalande med tanke på vad han snart skulle göra sig skyldig till.

    1988 dömdes Anders Carlsson till sluten psykiatrisk vård för ett bestialiskt sexualmord på en rockgitarrist. Hur Aftonbladet fick nys om oss i den här frågan, vet jag inte, men de ringde som galningar och ville att vi skulle ställa upp i tidningen. Vi vägrade så klart.

    Senare kallades jag till polisförhör. Jag satt i flera timmar och svarade på olika frågor. Och en av detaljerna som utredaren ville veta mer om, har etsat sig fast i minnet. Jag ryser varje gång jag tänker på det.

    Men det tar vi en annan gång.


Kommentarer
Postat av: Malin

Ligger lite efter i läsandet och såg just det här. Shit, vad vidrigt. boken kommer bli så j---a braa!

2009-04-06 @ 23:23:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0