Utstakad framtid


Ljusstake, tillverkad av Magnus i träslöjdsalen i
Källängens skola på Lidingö, december 1976.

 

MAGNUS:

Allting började på allvar med Kiss.   

    Peder tog med sig två kassettband till skolan – ”Hotter Than Hell” och ”Destroyer”.

    Saken var klar. Jag skulle bli rockstjärna.

Därför var det inte svårt att bestämma sig för vilken typ av ljusstake som skulle tillverkas i träslöjden inför jul. Jag satte igång, inspirerad av en eldsprutande Poster, som i sin tur var tagen från den officiella videon till ”C’mon And Love Me”.

    Vad glad mamma skulle bli.

    Året var 1976.


Sveriges bästa rockband?

MAJ 1988

Vi mår illa och längtar bara efter en soptunna. Eller vad som helst att spy i.

    Vårt band har gått till final i Rock SM och nu kliver Dave Nerge upp på scenen för att presentera vinnarna.

    Vi kommer på oss själva med att fundera på hur vi egentligen hamnat här. Diffusa bilder från livet flimrar förbi. Det är alltså så här det känns att dö. 

 

Tjugo år senare har dimman skingrats och det är dags att skriva en bok om hur allt gick till. Det kanske låter väldigt självupptaget.

    Och det är det också.

    Men i första hand kommer boken inte att bli en biografi om Yale Bate. Snarare kommer den att handla om något som i princip alla människor någon gång drömmer om – att starta ett rockband.

    På den här sidan kan du följa det löpande arbetet när vi i förhand publicerar en osorterad blandning av tankar och idéer, utdrag av texter och bilder – ända tills boken är klar. Den kommer att ge dig full insikt i vad som kan hända när man ägnar all vaken (och sovande) tid åt att försöka bli större än Kiss.

    Historien är fullt tänkbar och logisk. Vi tänker nämligen berätta precis vad som hände – utan omsvep.

    Hur vi diskuterade artistnamn innan vi hade en repertoar.

    Hur vi, trots tomma plånböcker, lyckades skaka fram pengar till de två viktigaste sakerna i världen: hårspray och rökbomber.

    Hur en påstridig, så kallad manager, visade sig vara en styckmördare.

    Fuck you (är det rock, så är det) och trevlig läsning. 


RSS 2.0